Musik och hångel
Min vän och kollega från flirtfair introducerade mig för en härlig kille som arbetar som musikproducent. Han har jobbat en del i USA men är bosatt - eller snarare strandsatt - i Sverige nu (frågade inte men kan tänka mig att det är pga den ekonomiska krisen, artsy typer får väl ofta ta smällen vid sådana här lägen). Igår gick vi alla tre på en spelning av något nytt elektroband spelade. Jag har aldrig riktigt förstått mig på elektromusik, house, techno (VÄRST) och allt vad det kan heta. It's all the same to me!
Jag är mer av den gammeldagsa typen som uppskattar brittisk och amerikansk 70-talsmusik, ja det bor en liten hippie kvar i mig, så för MIG personligen var det lite för mycket och alltför nyskapande för mig för att förstå, men smaken är som baken som man brukar säga. Min kära vän dansade rumpan av sig med sin dejt hela natten lång. Jag nöjde mig med att vara den passiva betraktaren för kvällen!
En sak jag upptäckte under kvällen var KLÄDSTILEN på folk såklart. Fult har blivit snyggt. Gammalt har blivit nytt. Fattigt har blivit rikt(?) och så vidare. Härligt kan jag säga, med motsatser och att blanda svart och vitt (både bildligt och bokstavligt). Äntligen har tiden kommit då man kan "vara sig själv" tänkte jag först, man slipper alla wannabes som springer runt med en falsk LV under armen... Men å andra sidan... är det inte samma sak som skre nu, bara åt andra hållet? Err, lite svårt att hänga med kanske?
Hmmm, nog med filosofi för denna fredagen. Jag måste ju uppdatera om vad som hände den kvällen mellan mina två turturduvor! Flirtfair killen var helt klart mer tänd på musiken än på min vän. Hon var nog bara kåt kan jag tänka mig! Dock efter ett par drinkar (on my expense så klart - jag gillar att leka puppet master med folk) så blev saker och ting alltmer intressantare. Hångel hade jag räknat med, men dry humpuing på dansgolvet hade jag INTE förväntat mig av min kära vän som HATAR att dansa. Tydligen är electro den typen av musik som alla kan fuldansa till (och alla verkligen FULdansar till).
Gå in på http://www.flirtfair.se och hitta ett eget hångel som kan få dig att göra unthinkable things på dansgolvet vettja ;-)
Jag är mer av den gammeldagsa typen som uppskattar brittisk och amerikansk 70-talsmusik, ja det bor en liten hippie kvar i mig, så för MIG personligen var det lite för mycket och alltför nyskapande för mig för att förstå, men smaken är som baken som man brukar säga. Min kära vän dansade rumpan av sig med sin dejt hela natten lång. Jag nöjde mig med att vara den passiva betraktaren för kvällen!
En sak jag upptäckte under kvällen var KLÄDSTILEN på folk såklart. Fult har blivit snyggt. Gammalt har blivit nytt. Fattigt har blivit rikt(?) och så vidare. Härligt kan jag säga, med motsatser och att blanda svart och vitt (både bildligt och bokstavligt). Äntligen har tiden kommit då man kan "vara sig själv" tänkte jag först, man slipper alla wannabes som springer runt med en falsk LV under armen... Men å andra sidan... är det inte samma sak som skre nu, bara åt andra hållet? Err, lite svårt att hänga med kanske?
Hmmm, nog med filosofi för denna fredagen. Jag måste ju uppdatera om vad som hände den kvällen mellan mina två turturduvor! Flirtfair killen var helt klart mer tänd på musiken än på min vän. Hon var nog bara kåt kan jag tänka mig! Dock efter ett par drinkar (on my expense så klart - jag gillar att leka puppet master med folk) så blev saker och ting alltmer intressantare. Hångel hade jag räknat med, men dry humpuing på dansgolvet hade jag INTE förväntat mig av min kära vän som HATAR att dansa. Tydligen är electro den typen av musik som alla kan fuldansa till (och alla verkligen FULdansar till).
Gå in på http://www.flirtfair.se och hitta ett eget hångel som kan få dig att göra unthinkable things på dansgolvet vettja ;-)
Kommentarer
Trackback
